Är företagande inom kultursektorn likadan som allt annat företagande? Det var en av frågorna i Företagarnas seminarium "Kulturföretagare - vinstmaskin eller nödvändighet?".
Politiken har idag en förväntan på sedvanlig tillväxt även inom kulturen. Men de flesta kreatörer har inga anställda, konstaterade reklamaren Sven-Olof Bodenfors, ordförande i Statens råd för de kreativa näringarna.
Fotografen Jacob Felländer påminde om att Michelangelo var småföretagare och Jacob har inga problem att kombinera konstnärligt skapande med entrepenörsskap.
Fotografiska har börjat väldigt stort och därmed lite osvenskt, sa vd Charlotte Wiking om, med redan 70 anställda och väldigt generösa öppettider.
Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist undrar ifall not-avdrag vore värdefullt, alltså musikframträdande på 50-årsfesten eller konstskapande i hemmet, motsvarande hushållsnära tjänster. Signalvärdet från staten skulle vara viktig, hävdade panelen.
Äkthet och konstnärlig höjd framför lusten att tjäna mycket pengar är helt avgörande drivkrafter i kreativa företag var alla överens om.
Politiker och regionala kulturchefer diskuterade den hetaste kulturpolitiska frågan just nu, den om koffertmodellen och regionaliseringen av de statliga kulturanslagen.
Samtalet kretsar kring maktförskjutning, konsekvenser för kulturinstitutioner i landet och kulturpolitisk kompetens. Hur mycket kommer och ska staten bestämma över det regionala kulturlivet framöver? Måste kulturlivet bli bättre på att utbilda de regionala politikerna? Får tjänstemän för stor makt framöver, vid sidan av kulturchefer och politiker?
Har medierna blivit hårdare eller bara bättre i sin bevakning? Och var går gränserna för journalistisk granskning? Marknadsföreningen och Ullman PR arrangerar "Drevet går". Flera journalister, men också forskare och Hovets informationschef Bertil Ternert medverkar.
Inledningsvis slår man fast att det är subjektivt vad ett drev är, och att det är den som blir utsatt som får avgöra när det är ett drev.
Staffan Dopping påtalar också att det inte är bara vad som står i tidningen som avgör om det är ett drev, utan hur journalister har arbetat - följt efter personen, sökt upp familjemedlemmar och annat.
Thomas Mattsson på Expressen tror att det kanske blir fler drev, men däremot kortare, kanske ett eller två dygn.
Läsa av stämningar är viktigt, och pr-folk ska ha örat mot marken och lyssna mycket för att veta vad som är på gång. Mer proaktivt arbete efterlystes hos den som riskerar att bli utsatt.
Forskaren Mia-Marie Hammerlin har studerat konsekvenserna efter ett drev. Det sociala livet slås i spillror, partnern lämnar, bekanta tar avstånd, man förlorar jobbet ... Kan ta två eller tre år innan livet känns normalt igen. Var det värt det och var det så relevant, avslutar hon retoriskt.
Följde också diskussionen "Var finns framtidens intäkter för framtidens kulturskapare?" arrangerat sv New Music Xperience och Kulturskaparna. Flera politiker siade om detta, modererat av Elisabeth Widlund från Musiksverige.
Nätet, fildelning och spridning av kultur är en viktig fråga, inte minst för alla upphovspersoner, slår arrangörerna fast. Hur hitta en bra lösning mellan spridning till allmänheten och betalning till kulturskaparna?
Förståelsen för upphovsrätt på nätet och regler kring detta är svag hos allmänheten, medgav politikerna. Miljöpartiets Agneta Börjesson tycker inte att det är upp till kulturlivet att ordna till exempel bra betalningstjänster. Det blev hett kring frågan om creative commons och huruvida man ska skriva på dom avtalen eller inte.
Posted using BlogPress from my iPhone
