Jag kommer ut

I pappersupplagan av dagens Svenska Dagbladet bekänner filmskribenten Karin Svensson (hittar den tyvärr inte på nätet) att hon tydligen inte har en politisk korrekt-uppfattning om film. "Rätt" är att gilla Coppolas och Scorseses 70-talsfilmer eller europeiska filmer om knarkare som säljer sina barn. "Fel" är att gilla "kvinnliga filmer" som "Sex and the city" eller Hugh Grant-komedier. Hon erkänner att hon såg "Gudfadern" först för två år sen och att "Sliding Doors" är hennes absoluta favoritfilm.

Mina filmbekännelser: Har inte ens sett någon av "Gudfadern"-filmerna, har aldrig orkat se en hel Tarkovskijfilm och att min absoluta må bra-film är "Love actually" med just Hugh Grant. Puh, nu är det sagt.