Sommardagarna ägnades väldigt mycket åt läsning. Slukade Mikael Timms sexhundrasidiga rafflande Ingmar Bergmanbiografi, flera av Jo Nesbös deckare (skriver inte han fantastiskt spännande?!), men sommarens läsupplevelse alla kategorier var ett fynd á 2 kronor på den lokala Röda Korset-loppisen: Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink" från 1970. Har alltid hört talas om den, men aldrig läst den. Hon var städerska som arbetade på natten, ensamstående med fem barn, bodde i Karlskoga och skrev om sin vardag och om världen.Några citat:
"Några ungdomar i Gbg har ordnat en utställning som heter ´Än sen då´. Där påvisas förhållandena mellan U-land och R-land. Om U-länderna skulle få samma standard som vi, skulle inte jordens tillgångar räckar mer än ett år. Varför talas det inte mer om detta? Varför gör inte pressen mer? De kunde ta en av de många sportsidorna t.ex. och skriva om detta. Det är tack vare ungdomen som något blir sagt."
"Min Mexiko-propaganda går dåligt. Jag har flygblad med i min väska men hinner inte komma in på några samtal med någon. Alla jag talar med har bråttom utom när det gäller BINGO. Då tar de raketen i ändan och sitter tålmodigt timme efter timme stilla. När man frågar nån om man får lämna litet läsbart svarar de flesta: ´Jag hinner inte läsa tidningen en gång´. Jag måtte väl träffa en viss sorts människor, ty det måste väl finnas några som är intresserade av något annat än sig själv och Sten-Ingvar."
Maja Ekelöf är fantastiskt personlig, öppenhjärtig och stenhård. Vilken bloggare hon skulle vara om hon levde idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar