Tisdagslycka är ...

... att besöka vår granninstitution Stockholms stadsteater på lunchen och bevista Klara Soppteater - ett bra sätt att spendera sin lunchtimme på.

Idag var det min kamrat, tillika goda granne på landet!, Albin Flinkas, som i sin egen föreställning "De enda ord kanonerna förstår", framställer och hyllar Jacques Brel - om hans liv och hans sånger. Att det krävs en person, som är både skådespelare OCH sångare för göra Brel är klart för oss som har växt upp med Tommy Körberg och Evabritt Strandberg. Albin visar var skåpet ska stå!

Han och medaktören, tillika pianisten, Fredrik Meyer gör en fantastiskt ömsint, personlig och rolig föreställning, som för övrigt har gått på utsålda hus på Dansmuseet förra året. Du har soppteater á la Brel-chans redan på torsdag, då den ges igen!

Jag är således en Brel-sucker, kan jag berätta, efter den smått legendariska föreställningen på Göta Lejon på 80-talet. Hör själv original-Brel i en av hans slagdängor, som Piaf (avundsjukt?) kallade "för omanlig för att vara skriven av en man".