torsdag 31 juli 2008

Hedwigs himmel och helvete

Var i går kväll på en av de mest omskrivna teater- och Pridehändelserna: rockmusikalen "Hedwig and the angry inch", som hade premiär på Stadsteatern i Farnaz Arbabis regi. Och man bjöds på fullt ös-tempo, i kombination med väldigt ömtåliga och känsliga ögonblick, där man får följa hur Hans från östberlin blir Hedwig i USA. Mycket tack vare Johannes Bah Kuhnke i titelrollen, fungerade föreställningen jättebra. Bah Kuhnke var varken man eller kvinna, han var ... Hedwig, helt enkelt. Extremt imponerande energisk och fin. Måste också nämna Iris Esell, som hade gårdagkvällens showstoppernummer med en riktig powerballad.

Direkt efter de stående ovationerna, tog jag hissen upp till Kulturhustaket där jag hamnade i ny applådstorm och helt andra tongångar. Jag hann höra de sista låtarna med Nina Ramsby och Ludvig Berghe Trio - och wow, vilket gäng! Det var smått magiskt att stå mitt uppe nära himlen, mitt i city och höra dessa musikanter. Och Ramsby sjunger så sagolikt enkelt, så man blir alldeles varm om hjärtat.

tisdag 29 juli 2008

Kultursamtal

Hela eftermiddagen har ägnats åt rundabordssamtal. Det var jag, Re:Orients grundare Ozan Sunar och Orionteaterns konstnärliga ledare Stina Oscarson som diskuterade. Resultatet blir en artikel i tidskriften Arena i slutet av augusti. Ämnena rörde sig om kulturens roll, Stockholm som segregerad stad, politikens uppgift och mycket annat. Vi hade ett jättebra samtal, känns det som, och vi var både eniga och helt ickeöverens om saker och ting. Hoppas det blir läsvärt. Nu om en timme ska jag hålla tal till det unga folket i samband med Pride Ung!

Aktuell rapport

Sommardagarna ägnades väldigt mycket åt läsning. Slukade Mikael Timms sexhundrasidiga rafflande Ingmar Bergmanbiografi, flera av Jo Nesbös deckare (skriver inte han fantastiskt spännande?!), men sommarens läsupplevelse alla kategorier var ett fynd á 2 kronor på den lokala Röda Korset-loppisen: Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink" från 1970. Har alltid hört talas om den, men aldrig läst den. Hon var städerska som arbetade på natten, ensamstående med fem barn, bodde i Karlskoga och skrev om sin vardag och om världen.

Några citat:

"Några ungdomar i Gbg har ordnat en utställning som heter ´Än sen då´. Där påvisas förhållandena mellan U-land och R-land. Om U-länderna skulle få samma standard som vi, skulle inte jordens tillgångar räckar mer än ett år. Varför talas det inte mer om detta? Varför gör inte pressen mer? De kunde ta en av de många sportsidorna t.ex. och skriva om detta. Det är tack vare ungdomen som något blir sagt."

"Min Mexiko-propaganda går dåligt. Jag har flygblad med i min väska men hinner inte komma in på några samtal med någon. Alla jag talar med har bråttom utom när det gäller BINGO. Då tar de raketen i ändan och sitter tålmodigt timme efter timme stilla. När man frågar nån om man får lämna litet läsbart svarar de flesta: ´Jag hinner inte läsa tidningen en gång´. Jag måtte väl träffa en viss sorts människor, ty det måste väl finnas några som är intresserade av något annat än sig själv och Sten-Ingvar."

Maja Ekelöf är fantastiskt personlig, öppenhjärtig och stenhård. Vilken bloggare hon skulle vara om hon levde idag!

måndag 28 juli 2008

Tjoho!

Äntligen tillbaka på jobbet! Som ni förstår av den totala bloggtystnaden här under sommaren, så har jag haft det fantastiskt bra i all min ledighet. Åter i stenöken kan jag konstatera att Kulturhuset står kvar, mängden post i mitt fack var inte helt överväldigande och folk verkar ha tagit det någorlunda lugnt på mejlfronten. Känns bra att vara tillbaka, inte minst för att det alltid är någorlunda lugnt den första tiden, innan alla har jobbstressat upp sig ordentligt. Nu ska jag gå iväg på invigningen av PrideHouse, som äger rum om nån timme. Och det är en av mina favvoförfattare, Birgitta Stenberg, som ska hålla i den!